Anmälan av kosmetika i ASEAN är inte en enda regional inlämning. ASEAN:s kosmetikadirektiv harmoniserar bilagorna över ingredienser, märkningen och reglerna för påståenden, men produkten måste anmälas separat, före försäljning, i varje medlemsstat där den ska säljas, av ett företag eller en person som är etablerad där. En koreansk tillverkare kan inte anmäla i något av de länder som tas upp här.
Artikeln går igenom vad direktivet harmoniserar, vem som kan inneha en anmälan i Vietnam, Thailand, Indonesien, Malaysia och Filippinerna, och vad som ingår i produktdokumentationen bakom den. Nationella regler ändras, och uppgifterna om länderna nedan bygger på de publicerade texterna enligt läget i november 2026. Artikeln är orientering snarare än ett utlåtande om regelefterlevnad, och de primära källorna finns längst ned.
Vad ASEAN:s kosmetikadirektiv harmoniserar, och vad det lämnar åt varje land
ASEAN:s kosmetikadirektiv (ACD) utgör del B (Schedule B) av avtalet om ASEAN:s harmoniserade regelsystem för kosmetika, som undertecknades i Phnom Penh den 2 september 2003. Medlemsstaterna åtog sig att genomföra det fullt ut senast den 1 januari 2008 och har sedan dess tillämpat det med dess bilagor och tillägg.
Artikel 1.3 besvarar den fråga som de flesta varumärken kommer med. Där står att det företag eller den person som ansvarar för att släppa ut produkten på marknaden anmäler den till tillsynsmyndigheten i varje medlemsstat där produkten ska marknadsföras. Harmoniseringen ligger i de regler som en produkt måste uppfylla, inte i inlämningen.
| Bestäms på ASEAN-nivå | Bestäms av varje medlemsstat |
|---|---|
| Bilagorna över ingredienser: förbjudna (II), begränsade (III), färgämnen (IV), konserveringsmedel (VI), UV-filter (VII) | Själva anmälan, dess form och dess giltighetstid |
| Krav på märkning (artikel 6, tillägg II) | Vem som får inneha anmälan |
| Riktlinjen för påståenden (artikel 7, tillägg III) | Etikettens språk |
| Vad produktinformationen måste innehålla (artikel 8) | Exakt var dokumentationen förvaras (utöver etikettens adress i artikel 8), och hur länge |
| Skyldigheten att produkten är säker (artikel 3) | Marknadskontroll och tillsyn efter lansering |
Tre detaljer i bilagorna brukar överraska. För det första är bilaga V ingen förbudslista: produkter som innehåller ämnen i bilaga V faller helt utanför direktivets tillämpningsområde. För det andra hänvisar direktivets text visserligen till ingredienslistorna i EU:s gamla kosmetikadirektiv 76/768/EEG, men ASEAN:s bilagor ändras enligt en egen tidsplan av ASEAN:s kosmetikakommitté och dess vetenskapliga organ, som sammanträder två gånger om året, så de följer inte bara EU:s ändringar. För det tredje ändras listorna: Singapores Health Sciences Authority (HSA) anger att de gällande bilagorna uppdaterades i juni 2026, så kontrollera versionsdatumet innan du förlitar dig på en kopia. En formulering som redan uppfyller EU:s regler och har anmälts via CPNP är en stark utgångspunkt, men den behöver ändå kontrolleras mot ASEAN:s listor, och för ett solskydd först mot UV-filtren.
Det är i påståendena som den nationella nivån kommer tillbaka. Artikel 7 säger att påståenden ska följa ASEAN:s riktlinje och att ”påståenden om produkter i allmänhet ska stå under nationell kontroll”. Varje påstådd nytta måste styrkas med väsentliga belägg, av produktens formulering i sig eller av båda. Kontrollen mot bilagorna och granskningen av påståendena hör hemma i formuleringsutvecklingen, när destinationsmarknaderna är kända, snarare än efter att tryckoriginalet är klart.
Vem kan lämna in en anmälan av kosmetika i ASEAN?
Bara en part som är etablerad i det berörda landet kan lämna in anmälan. Var och en av de fem reglerna nedan benämner den parten på sitt eget sätt, och ingen av dem låter en tillverkare utanför landet anmäla direkt. Den som anmäler är vanligen importören eller distributören, och i vissa länder kan det vara varumärkets eget lokala bolag.
| Land | Myndighet | Vem kan anmäla | Anmälans giltighetstid |
|---|---|---|---|
| Vietnam | Läkemedelsmyndigheten i Vietnam, hälsoministeriet | En organisation eller enskild person med licens att handla med kosmetika i Vietnam | 5 år från utfärdandet, därefter anmäls produkten på nytt före utgången |
| Thailand | Den thailändska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (Thai FDA) | En juridisk person registrerad i Thailand, eller en thailändsk medborgare som har fyllt 20 år | 3 år; förnyelsen lämnas in under de 180 dagarna före utgången |
| Indonesien | BPOM | För importerad kosmetika bara en importör inom kosmetikaområdet | Upp till 3 år, kan förnyas |
| Malaysia | NPRA | Ett lokalt bildat bolag registrerat hos Malaysias bolagskommission (Companies Commission of Malaysia) | 2 år; förnyelse senast en månad före utgången |
| Filippinerna | FDA, Center for Cosmetics and Household/Urban Hazardous Substances Regulation and Research (CCHUHSRR) | En kosmetikaverksamhet med licens, som lämnar in via FDA:s ePortal | Bekräfta den gällande giltighetstiden med FDA |
Två följder kommer ur tabellen. För det första ligger marknadstillträdet hos den som innehar anmälan, så distributionsavtalet och anmälan bör förhandlas tillsammans. Indonesien gör det uttryckligt: ett kosmetiskt produktnamn får anmälas av bara en sökande, och om varumärket avslutar en importörs uppdrag i förtid behöver den nya importören ett notariebestyrkt brev som bekräftar att samarbetet har upphört, och BPOM kan återkalla den tidigare importörens anmälan. För det andra skiljer sig giltighetstiderna åt, så en lansering på fem marknader för med sig fem kalendrar för förnyelse. Vietnams regel kräver att produkten anmäls på nytt efter fem år i stället för en enkel förlängning.
Singapore följer samma mönster. Landet har tillämpat ACD sedan den 1 januari 2008, anmälan görs till HSA av ett lokalt registrerat företag, och en anmälan i Singapore täcker inte resten av regionen. Vår sida om tillverkning i Korea för den singaporianska marknaden går igenom skillnaden mellan en regional bas och en regional inlämning.
Vad ett anmälningskvitto intygar och inte intygar
Två av de texter som citeras här tar upp frågan direkt, och båda beskriver en deklaration snarare än ett godkännande. Vietnams cirkulär anger att anmälningskvittots nummer inte intygar att produkten är säker, verksam eller förenlig med ASEAN-avtalet. I sitt pilotprojekt 2026 med automatisk anmälan säger Filippinernas FDA att ett automatiskt utfärdat Certificate of Product Notification bara bekräftar att en inlämning har gjorts och inte utgör något godkännande från FDA eller någon teknisk förhandsgranskning. Thailand lägger till en regel om tidpunkten: enligt landets kosmetikalag får den som anmäler tillverka eller importera först när anmälningskvittot har utfärdats.
Den kontroll som väger tyngst sker efteråt. ACD kräver att medlemsstaterna bedriver marknadskontroll efter lansering, och Filippinernas FDA räknar upp vad dess inspektörer tittar på: om verksamhetslicensen och anmälan är giltiga, och om ingredienserna som deklarerats i anmälan stämmer med dem på förpackningen. En avvikelse gör att produkten räknas som oanmäld. Eftersom dokumentationen måste vara lätt tillgänglig för myndigheten så snart produkten finns på marknaden måste den vara komplett den dag produkten lanseras, inte först när en inspektör frågar efter den.
Vad ingår i produktinformationsdokumentet, och vem levererar det?
Produktinformationsdokumentet innehåller formuleringen, specifikationerna, tillverkningsmetoden enligt god tillverkningssed, säkerhetsbedömningen, data om oönskade effekter och underlaget för påståendena. Tillverkaren levererar det mesta av kvalitetsdata, och den som anmäler och en kvalificerad säkerhetsbedömare levererar resten. Artikel 8 i ACD kräver att den part som släpper ut produkten på marknaden håller informationen lätt tillgänglig för myndigheten på den adress som står på etiketten, på det nationella språket eller på ett språk som myndigheten lätt förstår.
ASEAN:s egen riktlinje rekommenderar att detta ASEAN-produktinformationsdokument (PIF) ordnas i fyra delar, och säger rakt ut att riktlinjen inte är ett rättsligt dokument. Den bindande skyldigheten är artikel 8 och varje lands lag.
| Del (ASEAN:s riktlinje) | Vad den innehåller | Var innehållet kommer ifrån |
|---|---|---|
| I. Administrativa dokument och produktsammanfattning | Produktens identitet, etikett, försäkran om tillverkning enligt GMP, undertecknad säkerhetsförsäkran med säkerhetsbedömarens namn och kvalifikationer | Den som anmäler, säkerhetsbedömaren, tillverkaren |
| II. Kvalitetsdata för råvaror | Specifikationer och testmetoder för råvarorna | Tillverkaren och råvaruleverantörerna |
| III. Kvalitetsdata för den färdiga produkten | Formulering, sammanfattning av tillverkningen, specifikationer och testmetoder för den färdiga produkten, en sammanfattning av stabiliteten där hållbarheten är kortare än 30 månader | Tillverkaren |
| IV. Säkerhets- och effektdata | Säkerhetsbedömning, data om oönskade effekter, underlag för påståenden | Säkerhetsbedömaren, tillverkaren, den som anmäler |
Riktlinjen förväntar sig att del I finns tillgänglig direkt och att de övriga delarna lämnas inom en överenskommen period på 15 till 60 kalenderdagar efter att myndigheten har begärt dem. De nationella versionerna ser olika ut. Thailands dokumentation har tre delar, får vara på thailändska eller engelska och förvaras vid tillverknings- eller importanläggningen. Indonesien kallar sin dokumentation DIP (Dokumen Informasi Produk), kräver att den finns på plats före anmälan, kräver att importören har en tekniskt ansvarig person som förstår den och anger en saknad DIP som grund för att upphäva anmälan. Malaysia godtar PIF:et på bahasa malaysia eller engelska. Filippinerna godtar engelska eller filipino och kräver att dokumentationen förvaras på den adress som angetts i anmälan.
Hur länge dokumentationen ska sparas avgörs också nationellt. ASEAN:s riktlinje rekommenderar bara minst tre år efter att produkten senast släpptes ut på marknaden. Vietnams lag anger tre år efter den sista satsen, Thailands tre år efter att produkten inte längre distribueras och Filippinernas tre år efter att lagret i detaljhandeln har nått noll eller den tid som företagets egen rutin anger, beroende på vilken som är längst.
Det mesta av del II och III kan bara komma från tillverkningssidan. Seoul Coslab samordnar den dokumentationen med sina partnertillverkare inom projektets ramar, genom vårt stöd för export och regelverk; rapporterna kommer från de kontroller som beskrivs i kvalitetstest av kosmetika före lansering. Själva dokumenten beskrivs i exportdokument för koreansk kosmetika – CFS, CoA och GMP, och stabilitetsdata i stabilitetstest – vad det säger dig, och när.
På flera av de här marknaderna behöver ett varumärke inte lämna ut hela sin formulering till en importör. ASEAN:s riktlinje låter produktägaren skicka konfidentiell information direkt till myndigheten på begäran, och de thailändska och filippinska reglerna ger samma möjlighet. Indonesien kräver mer av importören, som måste ha DIP:en i sin hand och en teknisk person som förstår den.
Att kontrollera per land innan du skriver avtal med en distributör
Vietnam. För importerad kosmetika kräver cirkuläret från 2011 en fullmakt från tillverkaren eller produktägaren, med bestyrkt underskrift och konsulärt legaliserad om den inte är undantagen. Vietnam började tillämpa Apostillekonventionen den 11 september 2026. Om ett visst koreanskt dokument nu bara behöver en apostille måste bekräftas dokument för dokument med din vietnamesiska partner. Etikettens innehåll får vara på engelska eller vietnamesiska, men bruksanvisningen, den ansvariga partens namn och adress och säkerhetsvarningarna måste vara på vietnamesiska. Vår sida om tillverkning i Korea för den vietnamesiska marknaden sätter detta i ett större sammanhang.
Thailand. Importerade produkter behöver en fullmakt från produktägaren eller tillverkaren, eller en varumärkeslicens, tillsammans med anmälan. En etikett på thailändska krävs före försäljning, även om en import kan klareras i tullen utan den. Marknadsinträdet utöver själva inlämningen tas upp på vår sida om tillverkning i Korea för den thailändska marknaden.
Indonesien. BPOM:s förordning nr 20 från 2026 trädde i kraft den 3 november 2026 och ersatte förordning nr 21 från 2022, så äldre vägledning som hänvisar till artikelnumren från 2022 är inaktuell. Importerad kosmetika anmäls av en importör, som en färdig produkt. Importören behöver ett giltigt brev om agentutnämning på indonesiska och/eller engelska, ett Certificate of Free Sale eftersom Korea ligger utanför ASEAN, och ett GMP-certifikat för en tillverkare som ligger utanför ASEAN. Halalcertifiering är en separat skyldighet. Enligt läget i november 2026 har regeringsförordning nr 40 från 2026, i kraft sedan den 14 oktober 2026, förlängt infasningsperioden för halal för kosmetika till den 17 oktober 2028, och BPJPH, den indonesiska halalmyndigheten, uppger att själva skyldigheten är oförändrad. Se halalcertifiering för koreansktillverkad kosmetika för vad det betyder för formuleringen, och vår sida om tillverkning i Korea för den indonesiska marknaden för marknaden i stort.
Malaysia. Innehavaren av anmälan kan vara produktägaren men behöver inte vara det, vilket gör att ett varumärke kan använda en distributör eller ett eget malaysiskt bolag. Etiketter är på bahasa malaysia och/eller engelska. En halallogotyp är frivillig och får bara användas om produkten är certifierad av JAKIM eller av ett organ som JAKIM erkänner. För en tillverkare utanför Malaysia ska GMP-belägg som har utfärdats eller bestyrkts i tillverkningslandet kunna uppvisas när NPRA begär det. Vår sida om tillverkning i Korea för den malaysiska marknaden tar upp resten.
Filippinerna. Inlämningen görs av en kosmetikaverksamhet med licens och resulterar i ett Certificate of Product Notification. Både licensen och anmälan kontrolleras efter lansering, så etikettens innehållsförteckning måste stämma exakt med den som lämnats in.
Själva etiketten är en egen checklista från marknad till marknad, som tas upp i vår checklista över märkningskrav för kosmetika per land.
Vanliga frågor
Täcker en enda anmälan av kosmetika i ASEAN alla medlemsstater?
Nej. Artikel 1.3 i ASEAN:s kosmetikadirektiv kräver anmälan till myndigheten i varje medlemsstat där produkten ska marknadsföras. Arbetet med formuleringen går att föra över i hela regionen eftersom bilagorna är gemensamma. Anmälan, den lokala innehavaren och etiketten är separata i varje land.
Kan en koreansk tillverkare eller Seoul Coslab lämna in anmälan?
Nej. Varje land som tas upp här kräver att den som anmäler är etablerad lokalt: en licensierad handlare i Vietnam, ett företag registrerat i Thailand, en indonesisk importör, ett bolag bildat i Malaysia eller en kosmetikaverksamhet med licens från Filippinernas FDA. Seoul Coslab samordnar tillverkningsdokumentationen med sina partnertillverkare inom projektets ramar, så att den som anmäler kan använda den.
Hur länge gäller en anmälan av kosmetika i ASEAN?
Det beror på landet. Enligt läget i november 2026 är de publicerade giltighetstiderna fem år i Vietnam (därefter anmäls produkten på nytt), tre år i Thailand, upp till tre år i Indonesien och två år i Malaysia. Bekräfta den filippinska giltighetstiden med FDA. Varje land har sitt eget förfarande och sin egen tidsfrist för förnyelse.
Behöver vår importör se hela formuleringen?
Inte på alla marknader. Enligt ASEAN:s riktlinje för PIF och de thailändska och filippinska reglerna kan produktägaren skicka konfidentiella uppgifter till myndigheten på begäran. Indonesien kräver mer: DIP:en måste finnas på plats före anmälan, och importören behöver en teknisk person som förstår den. Kom i förväg överens om vem som innehar vilken del i varje land.
Är en anmälan detsamma som ett godkännande?
Nej, enligt Vietnams cirkulär och Filippinernas FDA:s pilotprojekt 2026 med automatisk anmälan. Vietnams anmälningskvitto intygar inte att produkten är säker eller förenlig med reglerna, och Filippinernas FDA säger att ett automatiskt utfärdat certifikat bekräftar en inlämning snarare än godkänner den. De viktigaste kontrollerna sker efter lansering, så produktdokumentationen måste vara komplett före den första försäljningen.
- Agreement on the ASEAN Harmonized Cosmetic Regulatory Scheme (Schedule B: ASEAN Cosmetic Directive) — ASEAN Secretariat
- ASEAN Cosmetic Directive: Guidelines for Product Information File (PIF) — ASEAN Secretariat
- ASEAN Cosmetic Directive — Health Sciences Authority, Singapore
- Circular 06/2011/TT-BYT on the management of cosmetic products — Government of Vietnam, legal documents portal
- Notice on applying the Apostille in place of consular legalisation from 11 September 2026 — Embassy of Vietnam in New Zealand, Ministry of Foreign Affairs of Vietnam
- Notification of the Ministry of Public Health B.E. 2561 (2018) on Cosmetic Notification — Thai Food and Drug Administration
- Notification of the Ministry of Public Health B.E. 2560 (2017) on Collection of Information Pertaining to Cosmetics — Thai Food and Drug Administration
- Cosmetics Act B.E. 2558 (2015) — Thai Food and Drug Administration
- Peraturan BPOM No. 20 Tahun 2026 tentang Tata Cara Pengajuan Notifikasi Kosmetik — Badan Pengawas Obat dan Makanan (BPOM), Indonesia
- Penyesuaian Penahapan Kewajiban Sertifikasi Halal Diatur dalam PP 40 Tahun 2026, Begini Rinciannya — BPJPH, Ministry of Religious Affairs, Republic of Indonesia
- Guidelines for Control of Cosmetic Products in Malaysia: Cosmetic Notification — National Pharmaceutical Regulatory Agency (NPRA), Malaysia
- Guidelines for Control of Cosmetic Products in Malaysia: Glossary — National Pharmaceutical Regulatory Agency (NPRA), Malaysia
- Guidelines for Control of Cosmetic Products in Malaysia: Regulatory Requirements for Cosmetics — National Pharmaceutical Regulatory Agency (NPRA), Malaysia
- FDA Circular No. 2023-001: Updated Guidelines on Product Information File (PIF) for Cosmetic Products — Food and Drug Administration, Philippines
- FDA Advisory No. 2026-1544: Pilot Implementation of the Automatic Notification System for Cosmetic Products — Food and Drug Administration, Philippines
- FDA Advisory No. 2020-800: Understanding Post-Marketing Surveillance of Cosmetic Products — Food and Drug Administration, Philippines
Den här sidan är allmän information för tillverkningsplanering. Den är inte juridisk eller regulatorisk rådgivning, den har ingen rättsverkan, och inga rättigheter kan härledas ur den. Kraven varierar mellan marknader och över tid – innan du agerar på något här, bekräfta gällande läge hos berörd myndighet eller hos en kvalificerad rådgivare.
